23 Oktober 2017 meddelade socialminister Annika Strandhäll (s) att man kommer lägga fram förslag om ändringar i pensionssystemet. Specifik skall lägsta pensionsålder bli 63 år och LAS-skyddet höjas till 69 års ålder, vilket i praktiken innebär att man har rätt att jobba till den åldern.
Förslaget har ett stor påverkan på alla arbetande svenskar och är därför väl värd en analys. Trots det har Regeringen än så länge inte publicerat en enda uppgift på sin egen hemsida, http://www.regeringen.se. Kanske vill man inte rikta sökarljuset på detta förslag, som ursprungligen lades fram av den borgerliga regeringen och som (s) då sågade med motiveringen:
– Det största bekymret är det motsatta: att många inte kan jobba till 65 år, säger Tomas Eneroth (S) till DN.se.
Så lät det då. Idag är uppenbarligen det inte längre ett problem.
Två huvuddrag i förslaget
Först behöver vi förstå vad förslaget innebär. Än så länge vet vi bara huvuddragen:
- Man föreslår att den tidigaste möjliga ålder då man kan få allmän pension (dvs officiellt bli pensionär på grund av ålder) höjs från 61 till 63 år. I samband med att man presenterade förslaget motiverade man det med att medellivslängden ökar.
- Den andra delen berör den anställdes rätt att behålla sin anställning (så som den regleras i LAS, Lagen om Anställningsskydd). Lagen skall i framtiden gälla fram till 69 års ålder, istället för som idag till 67 års ålder. I praktiken innebär det att om företaget vill säga upp personal så sker det efter turordningsregler för anställda upp till 69 års ålder, medan äldre kan friställas utan anledning och utan motsvarande skydd.
Denna ändring införs så att folk skall kunna jobba längre och därmed förbättra sin pension.
Vem står bakom förslaget?
Det nuvarande pensionssystemet beslutades över blockgränserna. Beslutet stöddes av (s), (c), (fp), (kd) och (m). Miljöpartiet och Vänsterpartiet var inte med i uppgörelsen och SD satt inte i riksdagen då beslutet togs.
Det nya förslaget har förhandlats fram av samma parter, men även (mp) har anslutit sig.
Varför?
Det nuvarande systemet ser ut att vara underfinansierad. Man har dränerat så mycket pengar ur systemet att man inte kommer att ha råd att uppfylla ens de mycket blygsamma prognoser som det orange kuvertet ger. Det nya förslaget förändrar i ett slag förutsättningarna på följande sätt:
- Bara för att du jobbar längre innebär det inte att du kommer att leva längre. Om folk tvingas jobba två ytterligare år så behöver staten betala ut pension två år mindre. Två år är ca 10% av din förväntade tid som pensionär.
- Varje år betalar din arbetsgivare in ca 50.000:- till staten i form av obligatoriska avgifter avsedda för din framtida pension. Detta utöver den avtalspension som du antagligen också har. Två extra år av pensionsavgifter innebär 100.000:- extra till staten.
- De extra arbetsåren innebär att arbetsgivaren antagligen betalar in mer i tjänstepension. Det gynnar staten på två sätt:
- Dels är pensionen beskattad, så en högre tjänstepension innebär högre skatteinkomster från pensionärer.
- När tjänstepensionen läggs ovanpå den vanliga pensionen kommer vissa pensionärer upp i en högre skatteklass. Det innebär att man betalar en större andel av pensionen i skatt.
- Ju äldre du blir desto större är chansen att du blir sjuk då och då. Om man kan förmå folk att jobba längre så kommer företaget, inte staten, behöva ta notan för sjukdagarna. Det är nämligen så att företaget betalar din sjukpenning under kortare sjukperioder och är helt ansvarig för din rehabilitering vid längre sjukdomsperioder.
Hela förslaget syftar alltså till att förbättra statens saldo för pensionskostnaderna. Ingen del innebär någon förbättring för dig eller din arbetsgivare.
Vad innebär det för dig?
De pengar du redan betalat in och som du fram till idag trodde skulle räcka för en dräglig pension har plötsligt visa sig förlora i värde. Nej, inte på det sättet att du skulle ha betalat in mindre än vad du trodde, utan genom att politikerna sakta börjar erkänna att pengarna använts till annat än de var avsedda för. Det innebär i sin tur att du inte kommer ha samma valfrihet när det gäller tidpunkten för din pension. Du som är medelålders kommer ju antagligen att ha ungefär samma förväntade livslängd oavsett om du går i pension vid 61, 63 eller 69. Det dolda budskapet är att du inte kommer få ett så långt pensionärsliv som utlovat. Medellivslängden har ökat mest på grund av att folk i stor utsträckning slutat röka och eftersom läkarna kan hålla oss vid liv längre. Den trenden torde inte fortsätta, och det betyder absolut inte att du kommer att vara frisk längre än tidigare*) bara för att du går i pension senare.
Du får jobba fler år och vara pensionär under kortare tid men får ingen högre pension än med det nuvarande systemet.
Storleken på din pension beror inte enbart på hur många år du arbetar eller hur mycket du tjänat som yrkesverksam. En minst lika viktig faktor är hur hur staten förvaltar de pengar som årligen betalats in till din pension. Och där har staten snuvat oss riktigt ordentligt. Man har inte förvaltat våra pengar alls! Även i fortsättningen kommer staten låta nästan alla inkomster från pensionsavgifterna gå rakt in i statsbudgeten och använda pengarna till vad dom vill, men statens möjlighet att betala pensioner ökar eftersom vi alla kommer vara pensionärer under kortare tid i framtiden. De nya reglerna skjuter de akuta problemen framåt i några år.
Du kommer att ha betalat in väldigt mycket mer till pensionssystemet, men sammanlagt kommer du att få ut mindre.
Staten, som lånat dina pensionspengar till en nästan obefintlig ränta, kommer att hålla i pengarna ett par år extra. Det minskar statens lånebehov.
Vad innebär det för din arbetsgivare?
För arbetsgivaren finns det inga positiva nyheter i förslaget. Ingen behöver gå i pension vid någon viss ålder; du får jobba precis så länge som du vill, orkar och har ett jobb att gå till. Alltså kan företag behålla sina bästa och mest nödvändiga anställda ända tills dom dör. Ja, förutsatt att dom lyckas locka de anställda med något som förmår dem stanna kvar, förstås! Därvid har inget förändrats; det finns inget i förslaget som hjälper företag att behålla sina seniorer som besitter hög kompetens, eller som garanterar att de riktigt duktiga jobbar längre än till 63. Möjligen tvingas en del jobba vidare för dom har inte råd att gå i pension.
De flesta av oss blir skröpligare med åren. Andelen med begynnande demens ökar snabbt efter 60. Likaså försämras hörsel, syn, koordination och cirkulation. Det nya förslaget tvingar företaget att behålla även de permanent sjuka fram till 69, samtidigt som det alltmer urholkade pensionssystemet gör att man frestas gå till jobbet fast man inte mår så bra eller ens kan sköta jobbet. LAS används för att tvinga på företagen kostnader för folk som kanske inte kan utföra något vettigt arbete alls.
Samtidigt saknar förslaget motsvarande utökningar i socialförsäkringssystemets skyddsnät. Rätten till sjukpenning upphör enligt förslaget även i fortsättningen från 67 års ålder. Alltså tvingas den som inte har råd att gå i pension jobba så länge det går och dessutom att gå till jobbet även om denne är sjuk. Måste man stanna hemma får man göra det utan ersättning. Tänk er vad det innebär för bussförare, sjuksköterskor, laboratoriepersonal, sopgubbar, ja alla! Och hur kul är det att möta en dement lärare, banktjänsteman eller butiksanställd?
Slutsats
Detta förslag är enbart till för att sanera det urholkade pensionssystemet och skjuta en eventuell kollaps några år framåt. För dig innebär det inget bra: Staten kommer fortfarande ta dina pensionspengar och växla in dem mot ”pensionsrätter” av tveksamt värde. Du är fortfarande inte garanterad ett enda öre i statlig pension när den dagen kommer. Du får det du får, och man tänker inte i förväg berätta för dig idag hur mycket det blir, bara ge en ”prognos” utan några garantier, en ”prognos” som blir sämre för varje år.
(c) 2017 Väino Vaher. Får ej reproduceras utan föregående skriftligt medgivande.
*) Världens äldsta levande människa brukar alltid vara mellan 115 och 120 år gammal, och så har det varit sedan 1800-talet. De fyra äldsta som någonsin levat dog alla på 1900-talet; ingen idag levande har kommit upp i en sådan hög ålder som dessa 4 (källa: Wikipedia, https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_the_verified_oldest_people).
Sverige har redan EU-s längsta förväntade friska liv (Källa: Eurostat, http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Healthy_life_years_statistics).
I många länder har kurvan redan vänt, den förväntade friska livstiden har börjat minska, möjligen beroende på välfärdssjukdomar och miljöproblem. Det kan nog hända hos oss också. Sedan spelar det kanske mindre roll hur länge läkarna kan hålla en vid liv. De flesta människor ser inte fram mot att förlänga den del av livet där man ligger i en säng på hemmet. Det man önskar och hoppas är ju några goda år av frihet och fortsatt god hälsa. För så gott som alla människor är det de tidiga åren av pensionärslivet, inte de sista. Just på det sättet är de föreslagna förändringarna extra kännbara; du får färre friska år än vad du haft med det gamla systemet.